Dag 182
Kategori: Allmänt
- Ehm.. vad heter du..?
Jag lyfter tvärt blicken från den lilla wellpapplådan jag är i full färd med att tömma på viktväktar godis (..viktväktar godis.. känns som de bör placeras i samma kategori som mager gräddost och fettsnåla chips. Å där med utökar sig kategorin idiotiska-crawings onekligen). Lägger handen på bröstet (nej, inte på bröstEN. BröstET) och svarar häpet:
- Jag..? Ehm, Elin…
Ska just till att ställa den ”oförutsägbara” kontringsfrågan om vad han heter, men blir i samma stund avbruten då han fortsätter med:
- Okej, men jag heter Vincent. Å vet du vad, jag är fyra år och är jätte mega bra på att gå baklänges. Faktiskt nästan lika fort som Blixten McQueen. Titta här!!
Han försvinner hastigt bakom Marabous stora chokladexponering, men blir lika fort synlig igen då han direkt gjort en U-sväng i sitt backande.
- Såg du?! Snabbt va?! Utbrister han när han åter stannar till framför mig med en total lycka i blicken.
Utan att hinna besvara fortsätter han, i samma stunda som han ännu en gång försvinner bakom exponeringen, med:
- Tror iiiiinte du skulle klara det där..
Av så mycket ärlighet, så mycket självsäkerhet i ett fyraårigt litet paket, lärde jag mig att istället för att här stå och viktväktargodis uppacka att jag nu bör prioritera att snabbt lära mig backa !
//Elin
